This essay looks to examine the view on religious and non-religious people thoughts on the possible relationship between feminism and religion. The essay in itself relies on semi structured interviews conducted with five informants where focus has been centered on the informants main thoughts on the subject. The theoretic basis of the study is found in post-structuralistic feminism and intersectionalism. The result will show that while all the informants believe there is a kind of relationship between feminism and religion, this relationship greatly varies depending on the informants? preconception of religion and feminism..

The goal of this essay is to analyse how women belonging to a right wing political discourse talk about feminism and equality. This analysis will be used to determine if right wing feminism exists. The analysis is based on Laclau and Mouffe´s  discourse theory as the primary base. The focus is articulation, antagonism and hegmony; the central terms of Laclau and Moffe´s theroy. The material consists of five interviews with representatives of women wings of liberal political in Sweaden; Liberala kvinnor, Centerkvinnor and Moderatkvinnor.The study shows that there are different opinions regarding feminism in the liberal political discouse, and that those opinions have an antagonistic relationship.

AbstractThis literal review intended to assess and shed light upon if west-centric feminism justifiesthe neoliberal globalization that reproduces the reproduction of inequality in the world.The result indicated that sex is not sufficient to categorize a universal group of women andthat other aspects of social structures such as class, caste, ethnicity, race, religion and ageshould be included in transnational feminism, and that this discourse needs to becharacterized by contextual understanding of culture and power. Neoliberalism has createdspace for personal freedom and choice, but all do not possess the same conditions to utilisetools to attain positive progress in regard to these choices. Furthermore, this study hasrevealed that feminism is subordinate to the globalization of neoliberalism and that thepost-feminist trend could be perceived as being discrepant with a progressive transnationalfeminist movement..

The purpose of this study is to examine how two Muslim feminists perceive themselves to betreated by the Swedish majority society and within the secular feminist movement. Thesurvey was conducted using qualitative method with a total of two interviews. For the study'stheoretical perspectives, I have used postcolonialism and postcolonial feminism. The result ofthe survey and the analysis show that the informants say that they face an image of Muslimwomen as considered being under oppression. The informants believe that this stereotypicalimage has its origin from the colonial period.

The main issue of this master is to investigate what influence the phenomenon of postmodernity has on the Swedish public library. Is it possible to talk about the Swedish public library as postmodern, and if so, is it expressed by a postmodern discourse? The concept of postmodernity is defined as an open and inclusive value system where all kind of opinions and preferences take place. According to a postmodern point of view there is no such thing as an objective or general truth. A postmodern ideology does not talk about reality but about realities.

The goal of this essay is to analyse how women belonging to a right wing political discourse talk about feminism and equality. This analysis will be used to determine if right wing feminism exists. The analysis is based on Laclau and Mouffe´s  discourse theory as the primary base. The focus is articulation, antagonism and hegmony; the central terms of Laclau and Moffe´s theroy. The material consists of five interviews with representatives of women wings of liberal political in Sweaden; Liberala kvinnor, Centerkvinnor and Moderatkvinnor.The study shows that there are different opinions regarding feminism in the liberal political discouse, and that those opinions have an antagonistic relationship.

I denna uppsats presenteras och diskuteras Virginia Woolfs förstavågs- feminism genom en analys av The Voyage Out, Mrs Dalloway och A Room of One's Own. Analysen sker genom en närläsning av texterna, men även tidigare gjorda analyser används. Woolfs texter sätts här i relation till det tidiga 1900-talets patriarkala engelska samhälle, suffragettrörelsen men även Woolfs litterära- och yrkesmässiga liv är av betydelse. Resultatet blir en kvalitativ läsning där fokus ligger på tidig feminism och Woolfs kamp för kvinnans rätt till ett självständigt liv..

I den här uppsatsen behandlas postmodernismens förhållande till filmestetiska och filmåskåderliga företeelser i vår samtid.Vad innebär postmodern film och vilken typ av filmisk estetik är att betrakta som typiskt postmodern och är det rimligt att benämna vår samtida film och dess kultur som tillhörande en postmodern epok?Centrala begrepp och teorier som ställs mot varandra och komparativt studeras är 3D-filmsestetiken och ansamlingsestetiken samt hur de perspektiv som presenteras i den äldre filmteorin, hos André Bazin och Roland Barthes, förhåller sig till vår samtids syn på film, både på ett estetiskt plan och ur ett åskådarperspektiv. Andra frågor som behandlas är huruvida 3D-filmen är att betrakta som immersiv i en postmodern epok och hur den postmoderna filmestetiken förhåller sig till åskådaren.De teoretiska resonemang vilka komparativt studeras under uppsatsens gång exemplifieras med bland annat Avatar (2009) och Jackass 3D (2010).Övriga forskare vars perspektiv tas i särskilt beaktande under uppsatsen inkluderar Jan Holmberg, Fredric Jameson, Deborah Tudor, Philip Sandifer och Pierre Gander bland andra.Vid uppsatsens slut förefaller en absolut formulering av en typisk postmodern filmestetik å ena sidan vara besvärlig att göra, men å andra sidan antyds att ansamlingsestetiken troligen är att betrakta som postmodern. 3D-filmens immersiva potential förväntas vidare hänga på filmskapares förmåga att sömlöst väva in 3D-effekten i sitt narrativ och därmed undvika att presentera den som ett isolerat spektakel, samtidigt medgives det spekulativa i att dra en sådan slutsats. Slutligen pekas sketchformatet, exemplifierat av filmen Jackass 3D, ut som ett särskilt sätt att hålla den postmoderne åskådarens uppmärksamhet fången i en epok kännetecknad av mångfaldiga distraktioner..

Den övergripande frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur journalistiken i Dagens Nyheter och Göteborgs Posten handskas med informationen om vänsterpartiets och socialdemokraternas feministiska politik mellan år 1998 och år 2002.Studien har visat att de vanligaste argumenten emot socialdemokraternas feminism oftast är kopplade till partiets ledare Göran Persson. Journalistiken framställer socialdemokraternas feminism som ett spel i och med att Göran Persson uppges vara en ofrivillig feminist.I de fall där det framkommer argument för socialdemokraternas feminism är argumenten dubbelbottnade och innehåller oftast en outtalad kritik av mot partiets feminism eller bristen på en feministisk politik. De vanligast förekommande argumenten som journalistiken förmedlar för socialdemokraternas feminism handlar om att de vill förändra en tidigare förd politik. En politik som socialdemokraterna själva anser har missgynnat kvinnorna.Journalistiken förmedlade en mycket positiv bild av vänsterns feminism och det fanns mycket få argument emot deras feminism. Argumenten handlade om att feminismen var ett spel.  Det fanns ett mycket stort antal argument för vänsterns feminism och vänstern lyckades väl med att föra ut partiets feministiska politik genom journalistiken.

This thesis focuses on politically active women within The Swedish Social Democratic Women?s Association, also known as S-women. By applying discourse analysis to interviews with active s-women and to meeting conversations between the association?s members, the study approaches ideas of feminism, feminist politics and political commitment. ?Solidarity? ? the central concept of the labour movement ? serves as the point of departure for a feminist discussion about class, gender, ethnicity and age/generation.

Detta examensarbete lyfter fram feminism i relation till socialt arbete. Mitt syfte var att se huruvida feminism är en del av den könsseparatistiska missbruksvården. Om könsseparatismen är feministisk samt om det finns en förändrigsträvan i arbetet. För att besvara mina frågeställningar har jag samlat in material samt genomfört tre temastrukturerade intervjuer. Mina informanter arbetar eller har arbetat inom den könsseparatistiska missbruksvården.

The purpose of this essay is to examine how theory and practice intertwines through theactivism of the feminist punk performance collective Pussy Riot. I have also focussed on the political tools with which the activism is performed. Within the academic context of gender studies, I believe there is a need for research that aims to reduce the gap between scholarly and activist feminism. The theoretical framework for the analysis in this essay consists of material feminist theory and postmodern theory. The empirical material is a diversified assemblage of images, court excerpts, newspaper columns, interviews, lyrics and videos.

Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion..

Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism.Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ?passiva offer?..

 In ?goda influenser utifra?n? (positive effects from abroad) the purpose is to explore how ideas about feminism and nationality is created within the commentarys on Newsmill (swedish websight for debate). The questions which is directed on the basis of my purpose is drafted to enable my enquiry. On intersectional premisses, and with the help of a textanalysis, i will dress the data which i collected from one field of commentarys. The analysis is divided into themes in which and everyone i tend to immerse on that particular theme..